Inte så exemplariska

Ja, då var helgen förbi och mams och paps har återvänt till Norrland. Ett mycket trevligt besök med lite IKEA-besök, lunchande, fikande, shoppande och snackande. Trevligt! Besök är alltid roligt men nu är min energi nog på bottennivå. Jag har absolut ingen ork kvar i kroppen just nu. Desto mer energi har hundarna, till mitt förtret. De har inte fått vad de behöver de senaste dagarna och det märks just nu låååånga vägar. De busar överallt (inomhus som utomhus) hela tiden, lyssnar knappt alls för tillfället, Bella vaktar dörren vid minsta lilla pytteljud, Shelby stjäl både fika och smörgåsar och ja, de är aldrig lugna för tillfället! Någonstans bara måste jag hitta ork till att sysselsätta dessa små odjur innan de hamnar på blocket Vi får nog börja med en ordentligt lång skogspromenad under morgondagen så att de båda får rusa av sig pirret i kroppen och då brukar i alla fall Shelby vara rätt nöjd. Hon behöver ju inte så mycket den damen Sedan får jag ta ordentligt tag i Bellas träning så att hon får använda huvudet lite.

Nu ska jag samla lite energi och ork inför den kommande – ganska krävande – vecka. Ha det gott!

Några kilon lättare

Bella är nu inne i en fällperiod och detta resulterar i enorma mängder päls överallt! Det är hår i soffan, på golvet, på kläderna och till och med i Livs blöja Det säger en del om hur mycket detta ställer till med Usch! Tack och lov för min furminator som är en gudagåva under dessa perioder. Bella borstas och blir säkerligen några kilon lättare på kuppen

Tråkvädret fortsätter och det känns rätt tungt just nu. Inte nog med att vädret ständigt verkar visa sig från sin absolut sämsta sida så är Göran nu beordrad övertid ända fram till och med den 18 december Vad sägs om 10 timmars arbetsdag på veckorna + 6 timmars arbetsdag på lördagar… Nä, usch och fy! Tur nog för mig så kommer mams och paps imorgon!!! Jippie! Pappa ska på kurs torsdag och fredag så jag, mamma och Liv ska göra IKEA, någon antikaffär och luncha lite. Härligt! De stannar till söndag så denna vecka får jag iaf lite sällskap utöver Liv och hundarna.

Annars knallar livet på här hemma. Längtan till jul ökar för varje dag. Fast det är nog mer hemlängtan än just jullängtan tror jag Det ska bli såååå underbart att få spendera några veckor hemma! Längtar verkligen efter er alla där hemma!!!!

Bästa vänner

Igår gick jag igenom lite kort på datorn och ganska snabbt inser jag att Bella och Liv verkligen har funnit varandra. Där Liv är, där är också Bella. De är sååå söta ihop! Bella visar enormt mycket tålamod med Liv och det finns inget som Liv inte får göra med Bella. Bellas enda svar på allt är – inte helt oväntat – att slicka Livs ansikte, händer eller fötter tills dess att hon slutar med det hon håller på med Bella är verkligen en superbäst hund när det gäller Liv! Shelby är mer hunden som ger henne pussar i förbifarten men trivs hellre i soffan eller sängen där hon får vara ifred för det mesta. Men även hon har visat sig vara mycket tåligare än vad jag hade väntat mig. Skönt!

Under förmiddagen idag har vi hunnit med en promenad och lite träning. Väldigt lyckad sådan med båda damerna och vi hade riktigt kul!

Bjuder på några fler  bilder.

Hundar till salu!

Efter en gråtrist novembermånad med endast 9 (!!!) soltimmar kändes det skönt att ta en långpromenad i solskenet. När vi hade ungefär en kvart kvar innan vi var hemma hände det som ledde till att jag, i mitt huvud, började fundera över hur jag skulle formulera den där blocketannonsen om omplacering av två odågor.  Runt en krök kommer vår granne som har en labrador som inte är så där superförtjust i andra hundar och Bella får för sig att springa mot detta ekipage i full fart skällandes. Shelby spetsar öronen och ser ut att även hon vilja springa dit men tack och lov så lyssnade i alla fall hon. Bella springer dock inte fram utan springer tillbaka till mig efter att ha gett dem en utskällning och kopplet åker på. Men att sedan manövrera två hundar, varav en skällandes och hoppandes och den andra låser fast tassarna i backen och stirrar ut den andra hunden är inte alltid lätt. Extra svårt blir det när man dessutom har en barnvagn mitt i alltihop Ja, jag var inte nöjd och hade god lust att knyta fast de båda vid ett träd och lämna dem där. I annonsen kan man väl skriva att de går att hämta vid ett träd en bit bort

Nä, det var under tystnad vi gick hem igen och det var verkligen ingen nöjd matte! Men, kanske (bara kanske) kan jag skratta åt händelsen vid ett senare tillfälle.

Detta väder

Shelby – min trogna bärare

 

Som väderfanatiker är det svårt att inte kommentera den senaste tidens väder. Uruselt är ett ord som kommer till mig ganska snabbt! Lite lustigt är det även när jag, i vanlig ordning, noggrant läser och studerar vädret i morgontidningen (som jag för övrigt ALLTID läser baklänges – och ja, jag har några sånna små egenheter, men det är bara gulligt ). De använder termer som ”mulet men uppehåll”, ”mulet med enstaka skurar”, ”mulet med något regn” och ”mulet och regn”. Det första har jag nu på senaste tid lärt mig betyder att det är grått, trist och lite duggregn någon gång under dagen. Term nummer två innebär att det i princip regnar halva dagen. Term nummer tre innebär konstant regnande och vad term nummer fyra betyder återstår nog att se, men det lär väl innebära ett fasligt massa regnande i alla fall .

Regn och blåst står väl inte direkt överst på listan för önskeväder här hemma men när man väl har klätt på sig full mundering så går det ganska bra ändå. Shelby accepterar regnet så länge hon får vara lös men om kopplet åker på så ser hon ut som om världen har gått under och att hon dessutom har förvandlats till en liten våtdränkt råtta Inte lätt att vara Shelby med andra ord… Bella trivs i alla väder och bryr sig inte om något väder. Hon slår gladeligen ner rumpan i en vatten-/lerpöl om belöning vankas och sett ur ett tävlingsperspektiv är detta ett mycket önskvärt beteende. Men sett ur perspektivet att vi tar en promenad och snart ska gå in igen – ja, då är det inte riktigt lika önskvärt längre!

Vi har byggt vidare lite på fjärren och utöver ”tänka-tungt-träningen” så har jag nu byggt vidare med att träna ganska många skriftningar innan belöning kommer. Det gör att hon blir lite lugnare och faktiskt också kan vänta liiiite längre innan nästa skriftning. Vi får se vad detta träningssätt kommer att bidra med.

 

Lilla pyret på en av våra promenader

Levande slickepinne

 

När Göran kom hem en kväll så myntades detta begrepp – levande slickepinne. Det är nämligen så vår älskade Bella behandlar allt levande. Om någon har varit borta länge – då slickar hon intensivt. Om någon beter sig lite konstigt – ja, då slickar hon. Om någon busar med henne – ja, då slickar hon. Om någon bara sitter rakt upp och ner – ja, helt oväntat så slickar hon även då! Hon är helt galen i att slicka på levande individer oavsett vad deras beteende är. Ju mer man försöker protestera – desto mer slickar hon!  Hon är verkligen för härlig denna dam (om än lite smått enerverade med sin ständigt slickande tunga).

 

Den senaste som många gånger dagligen får smaka på denna slickande tunga är Liv. Bella har verkligen fattat tycke för vår lilla bebis och vill helst vara där hon är, äta hennes mat, bära hennes leksaker och leka hennes lekar. Det sistnämnda är så underbart kul varje gång. Liv har nu kommit i åldern då hon kan uppskatta en gammal hederlig lek som ”titt-ut”. Men den som är mest glad och exalterad över denna lek det är Bella. Och vad gör hon? Jo, hon kommer springades och slickar på både matte och bebis tills de ger upp

 

Ja, hon är verkligen en egen hund med väldigt mycket humor och hjärta!

 

 

Till minne av Laban

 

Till slut la kroppen av och Laban fick lämna oss. Efter att återigen ha fått åka in till Djursjukhuset blev Laban lite bättre och hoppet växte. Dessvärre vände det snabbt och Laban vinglade till och föll ihop. Beslutet var självfallet tungt för Eva men i detta fall fanns det bara ett beslut att ta. Laban fick somna in på Djursjukhuset med sin älskade matte nära.

 

Sov gott Laban! Vi ses vid regnbågsbron.

 

Ruskigt värre

När tredje inlägget i rad har en rubrik som syftar till dagens väder, ja då vet man att jag är sjukt intresserad av vädret . Av någon (outgrundligt) anledning så har jag någon konstig och besatt relation till väder och väderprognoser. Inte en dag går förbi utan att jag har studerat vädersidan i morgontidning samt sett minst ett väderinslag på TV. Dock är det ofta fler än ett och gärna både det lokala vädret och det mer landsövergripande vädret. Varför? Ja, det kan jag faktiskt inte svara på. Det bara är så.

Idag regnar det ute. Ömsom vatten ömsom slask/snö. Med en bil som fortfarande rullar på sommardäck (med mycket dåligt mönster) blir resultatet för dagen att stanna hemma. Egentligen skulle vi iväg på en liten sväng in till Gustavsberg men så blev icket fallet. Istället sitter vi hemma och kurar. Att ta sig ut på promenad sånna här dagar är lite av ett projekt. Först ska matte/mamma kläs med regnkläder, sedan måste Shelby ha ett täcke på sig annars blir hon alldeles genomblöt och fryser förskräckligt och slutligen ska Liv kläs på och vagnen kläs in i vattentätt ”täcke”. Puh! Då är man faktiskt nästan glad att det fortfarande regnar när man äntligen kommer ut, annars skulle allt ”på-klädande” vara förgäves.

Vi har fortsatt en del med ”tänka-tungt-träningen” och vi gör framsteg. Sedan om det är den rätta vägen att gå för att få till fjärren det får nog tiden utvisa. Hur som så är jag övertygad om att träningen är nyttig och det är dessutom en mycket bra inomhus aktivitet. Även Shelby har fått lite träning i form av upp-sitt och backande. Hon har svårt för backandet och vi har svårt att komma vidare, men vi jobbar stenhårt på det. Ibland är det rätt skönt med dåligt väder så man får kura lite inomhus och träna lite småsaker.

Blåsigt

Jag vet inte hur det är hos er därute men här BLÅSER det! Helt sjukt mycket! Ni som har träffat Shelby under blåsiga dagar vet att detta innebär en helt galen Shelby! Hon lägger verkligen in en extra växel när det blåser och springer runt som en kalv på grönbete Bella hänger självklart på och de springer som tokar här ute.

Laban har fått komma hem från Bagarmossen men vad som är fel vet de inte riktigt ännu. De har tagit prover som ska visa ifall det kan vara Cushings och det visade sig att han hade lite förhöjda värden och provet ska tas om lite senare för att se åt vilket håll det har gått. Tråkigt! Hoppas verkligen att han kryar på sig.

Vi har mest spenderat tiden från förra inlägget i skogen. Hundarna har sprungit nästan oavbrutet och jag njuter verkligen av att irra runt i skogen och inte alltid veta vart jag är på väg. Det är så oerhört skönt att bo på ett ställe där man fortfarande kan hitta nya och roliga vägar att promenera. Hundarna fullkomligen älskar att springa runt i kuperad terräng och helt säkert så är det väldigt nyttigt för deras kroppar. Även Liv tycker att det är trevligt att hänga med i skogen, så kanske får vi en liten skogsmulle till i familjen

Se så stor hon har blivit nu. 6 månader på onsdag

 

Idag har jag och Bella tränat på att lägga tyngd i sitt, ligg och stå. Hon är ofta lite lätt i dessa positioner och jag vill att hon ska ”tänka tungt” inför fjärren. Därför tog vi till lite omvänd lockning, koppel och knuffar. Hon satt, låg och stod väldigt bra trots att jag drog i koppel och trots att jag knuffade henne ganska så ordentligt ibland. Framförallt tror jag att hon behöver det för att förstå innebörden i kommandot ”stå”. Det är nog inte alltid lätt för dem att förstå att det gäller att låsa alla 4 tassar i backen men hon visade verkligen ordförståelse idag! Duktig Bella Detta ska vi fortsätta med + att försöka få fram ett lugnt flyt i fjärren. Om vi får till det så tror jag att fjärren bara kommer att ramla på plats.

Nu vankas lite kaffe

SOLEN

Välbehövligt är ordet! Äntligen visade sig solen en stund idag och tala om att energin i mig flödade. Tänk att solen kan påverka humöret och energin så mycket. Helt otroligt!

 

I veckan har jag varit hundvakt åt Käppe och Laban, Görans mammas hundar. De är båda av rasen foxterrier och båda är gamla herrar nu. Det har varit lite halvkaotiskt att ta hand om en som är blind, döv och senildement och den andre är sjuk (i vad vet vi ej). Han har nu blivit inlagt på Bagarmossen och vi hoppas att de hittar exakt vad det är som är fel. Mina egna hundar har fått lite mindre än vad de är vana vid de senaste dagarna och det har märkts. Det har knappt gått att gå till brevlådan utan att de har lekt sönder varandra Så nu har vi nyligen kommit in från en underbar skogspromenad. I en och en halv timme har de i princip sprungit oavbrutet Nu ligger de båda här och ser ganska nöjda ut för stunden!

 

Hinner inte med så mycket mer just nu. Jag och Liv ska bege oss mot Djurö (eller som Sandra så gulligt trodde det hette – ”Djurens ö” ) och BVC för Livs andra vaccinationsspruta. Hoppas det går lika bra som förra gången!